Har du ett undvikandebeteende?

September 2, 2019

 

Har du någon gång fått ont i ländryggen av att böja dig ner och plocka upp något? Har du sedan undvikit att göra om det för att du kommer ihåg hur ont det där ryggskottet gjorde? 

 

Många människor som jag stöter på i behandlingsrummet eller i boxen säger till mig ”nej den där övningen är inte bra för mig, senaste gången jag gjorde den fick jag jätteont!”. 

Där finns det två vägar för mig att gå. Den ena vägen är att göra personen i fråga en björntjänst och säga ”då hittar vi en annan övning till dig”, eller så säger jag ”okej, VARFÖR tror du att du fick ont när du gjorde så? Vad tror du är bakomliggande för den smärta som du då upplevde?” 

I det första alternativet hjälper jag personen med att fortsätta med sitt undvikandebeteende som hen har skapat sig. I det andra alternativet tvingar jag hen att konfrontera sin rörelserädsla och ta makten över sin kropp. 

 

Varför skapar vi oss undvikandebeteenden från första början och varför väljer vi att fortsätta med det? 

En anledning kan vara att vi blir rädda för rörelsen och tror att exakt samma sak skall hända igen om vi upprepar den. Det kan självklart hända, men då måste vi fråga oss varför. Kan det vara så att du saknar styrka i just rygg-, säte- och hamstringmuskulatur? Är du tillräckligt rörlig för att utföra övningen? 

Om vi väljer att inte ställa oss frågan ”varför gick detta snett?” och fortsätta med vårt undvikandebeteende kan detta leda till att vi blir mer och mer begränsade i vår träning och vardag. Första gången kanske du fick ont av att lyfta en tung skivstång från golvet, andra gången kanske du bara skulle böja dig ned för att knyta skorna? Är det då rimligt att undvika att böja sig ner för resten av våra liv för att vi är rädda för att få ont i ryggen igen?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varför reagerar då kroppen på detta sätt? Kroppen är helt fantastisk på många sätt, men kan ibland vara lite väl krånglig. Den psykologiska effekten har faktiskt mer påverkan på fysisk smärta än vad vi tror. 

Tänk dig att kroppen fungerar som ett brandalarm. När det brinner så tjuter det direkt. Larmet = smärta. Branden skall föreställa en akut, skadlig händelse. Problemet är att brandalarmet tjuter även när vi bränt något på spisen och när batterierna är slut. Vilket då menas med att det tjuter på falskt alarm. Så när du böjer dig fram och tänker ”nu kommer det göra ont i ryggen. Denna rörelse är inte bra.” tjuter det falskt alarm och kroppen förmedlar smärtsignaler till hjärnan. Samma sak gäller om vi mår psykiskt dåligt, är trötta eller om vi inte vet vad smärtorsaken är. Då upplever vi också mer smärta än normalt.   

 

 

 

Därför bör vi aldrig fortsätta med undvikandebeteenden, utan istället konfrontera problemet och hitta en lösning. Det kan vara svårt att på egen hand veta hur man skall lösa problemet, då är det bra att det finns professionell hjälp. Maila cornelia@crossfit162west.se för att boka en naprapatibehandling och få hjälp med din smärtorsak. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Share on Facebook
Share on Twitter
Please reload

Featured Posts

Målsamtal

November 15, 2019

1/10
Please reload

Recent Posts

November 18, 2019

November 15, 2019

November 12, 2019

November 5, 2019

October 31, 2019

October 29, 2019

Please reload

Archive